Valborgsmässoafton infaller i Sverige den sista april, på Carl XVI Gustafs födelsedag. En person född utanför Europa kan tro att vi firar kungens födelsedag, men faktum är att vi firar en medeltida högtid med anor från Tyskland. Sedermera började vi fira helgonet Sankta Walpurgis, därav namnet Valborg. Valborgsmässoafton betraktas som en hyllning till våren och att värmen äntligen är här eller är på väg.
Då Sverige är ett avlångt land som är 1572 km på längden så skiljer sig klimatet avsevärt från exempelvis Ystad och Haparanda. Det är inte säkert att snön ens är borta på valborgsmässoafton i Haparanda medan det i Ystad redan kan ha varit över 15 grader Celsius stundtals under våren. Valborg får man fira hur man vill eller inte alls.
Den tillmäts av många inte samma betydelse som julen eller påsken och ofta pysslas det inte speciellt mycket inför valborg som vid nyss nämnda högtider. I många orter är det populärt att tända brasor, dock kan räddningstjänsten och kommunen tillsammans besluta om eldningsförbud om det är torrt i markerna. Ibland kan även kommunen ha ensamrätt på att anlägga stora brasor, vilket gör att samfälligheter i byar och grannskap kanske inte får skapa egna brasor.
Till brasan uppträder ofta en kör som sjunger vårsånger, och en garanterad sång som sjungs är längtan till landet (Vintern rasat).
Fyrverkerier är vanliga att åskåda och antända på valborgsmässoafton. Dock är det vanligare att skjuta upp sådana vid nyårsafton. Om man ändå tänker göra det så kan man behöva tillstånd från Polismyndigheten eller behöva förhålla sig till vissa klockslag. Det är mycket viktigt att vara nykter när man antänder fyrverkerier, eftersom mycket kan gå snett och risken för skador är stor. Det är populärt bland främst ungdomar att festa på valborg och många alkoholdebuterar under valborgsmässoafton. Därför kan det vara stökigt på många platser, speciellt inne i städer där folk umgås i parker. 1 maj är en röd dag och då är många lediga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar